• Proteinvall

    ODLING

    Vall som till övervägande del består av baljväxter. Går att odla i hela landet. Ger mest råprotein per hektar till lägsta kostnad då avkastningen är hög och kvävebehovet litet. Ger smakligt foder som dock kan innehålla för lite fibrer och i vissa fall kan påverka fruktsamheten. Bra att blanda med mer gräsrikt vallfoder. Ökar bördigheten och ger förfruktseffekt.

    SÅDD

    Vallanläggning på våren med så lite konkurrens som möjligt från insåningsgrödan, t ex insådd i spannmål som skördas som helsäd ger mycket ljus åt insådden vilket gynnar baljväxterna.

    SORTVAL

    Vanlig blandning är rödklöver, vitklöver och lusern med lite (ca 20 %) gräsinblandning för att öka fiberhalten och inte få så kompakta strängar. Även kärringtand (klarar torka) och alsikeklöver (klarar lågt pH) kan vara lämpliga på speciella jordar.

    GÖDSLING

    Behöver inte gödslas alls. Baljväxthalten minskar när kvävegivan ökar.

    OGRÄS

    Baljväxter påverkas ofta negativt av kemisk ogräsbekämpning. Slåtter eller putsning som ogräsreglering är bättre.

    SKÖRD

    Första skörden ger låg avkastning, medan andra och tredjeskörd ger normal avkastning. Skördetidpunkten påverkar näringsinnehållet. Viktigt med lagom ts-halt för en lyckad ensilering. Baljväxter är mer svårensilerade än gräs. Överväg ensileringsmedel. Efterbetning kan vara problematiskt på grund av lågt fiberinnehåll. I treskördesystem med baljväxtrika vallfröblandningar blir tredjeskörden ofta en proteinvall. Bra att blanda med första och andraskörd vid utfodring.